Vertigo och Besattheten av Bilder
Det här var ytterligare en text jag skrev under mina studier, målet var att analysera konceptet ”Bildspridningsprocesser” in Hitchcocks klassiska film.
“Portrait, do you see a portrait? If I could just find the key!”
Ord som yttras av James Stewarts karaktär John ”Scottie” Fergusson i filmen Studie i brott (Vertigo, Alfred Hitchcock, 1958). Nyckeln till att lösa det titulära brottet ligger just i ett porträtt, ett målat sådant. Den målade bilden porträtterar Carlotta, Kim Novaks karaktär Madeleine Elsters mormor. Brottets ursprung härstammar från just denna avbildning och det blir dessutom löst tack vare den hypnotiserande effekten porträttet får på filmens huvudkaraktär. Bilden som koncept har, i Studie i brotts fiktiva San Fransisco, en manipulerande effekt. Likt den verkliga världen har bilder i alla olika former enorma påverkningar på det mänskliga psyket, i denna film har den idén utvecklats till dess fullaste potential.
I filmen finns det tre prominenta bilder. Den första är Tom Helmores karaktär Gavin Elsters bild av den ”gamla goda tiden” i San Fransisco. ”Färg, spänning, makt och framför allt frihet”, allt han begär avbildat i ett foto. Som åskådare kan antagandet att detta har försvunnit ur hans liv tolkas. Det är ingen slump att han har detta foto rakt framför sitt skrivbord i ständig sikt, symboliken tyder att det han strävar och suktar efter mest är det förflutna, hans familjepliktiga obligationer att driva sin frus ärvda företag ligger bakom honom igenom det stora fönstret. Han har sitt öga på priset. Han vill därifrån, mot bättre tider. Som hjälpmedel att förverkliga sin plan kommer han att använda just det som motiverar honom, en bild. Porträttet på Carlotta, den andra av de tre bilderna.
Med hjälp av detta porträtt sätter Gavin filmens tre huvudkaraktärer i trans. Gavins plan var att övertala Scottie att hans fru Madeleine inbillat sig själv att hon är sin mormor, i själva verket använde han sig av en dubbelgångare vid namn av Judy Barton. Det han inte planerat var dock att inbillningen skulle gå i uppfyllelse, Judy Barton blev till en viss del Carlotta. Vare sig hon själv visste det eller inte. Likt den andra kommer Judy från en liten stad och blir erbjuden ett rikt liv, har en affär med en annan man för att sedan bli lämnad, bortslängd och senare dödad av sin egen hand. Hon faller från kyrktornet då hon tror att hon ser spöket av den kvinnan hon blivit anlitad att härma, hon tar därmed sitt eget liv precis som Carlotta. Även hon blir alltså hypnotiserad av den bild hon blivit uppmanad att betrakta varje dag på museet.
Den kanske mest tragiska karaktären i filmen är Scotties före detta fästmö Midge Wood spelad av Barbara Bel Geddes, fortfarande hopplöst och obesvarat kär i sin före detta då hon ser att han blivit besatt av porträttet och gör därför ett sista försök att vinna tillbaka Scottie. Hon målar därför den tredje av de tre viktiga bilderna i Studie för brott en exakt kopia av porträttet men istället för Carlotta som den avmålade har hon sig själv som objekt. Det hon missat är dock det viktigaste av de tre objekt som satte Scottie i trans efter han såg målningen på museet, håret. Hon använder sitt naturliga hår, inte spiral-uppsättningen som Carlotta bär. Scottie faller därför inte för bilden och Midge blir förkrossad.
Då Scottie först ser den riktiga bilden på Carlotta slås han utav tre träffande detaljer, blombuketten, håruppsättningen och halsbandet. Alla tre slår igång en slags besatthet inom honom. Håret är kanske den mest prevalenta eftersom det även symboliserar hans höjdskräck och besattheten han har att komma över den. När han tvingar Judy att ändra sitt hår så ändrar han det på grund av vad det symboliserar. Han bryr sig inte om människan bakom håret, det var den symboliska versionen av Madeleine han blev förälskad i. En konstruktion, inte Judy. Precis som att porträttet är en konstruktion av det förflutna, är spiralen i Madeleines hår en konstruktion av oändlighet. Utan ett förflutet, utan ett slut. Scottie letar efter ett slut, dock letar han efter ett själviskt sådant, han vill hitta slutet på sin höjdskräck. Därför är håret så viktigt för honom. Något som Midge aldrig skulle kunnat veta om.
Studie i brott är en film som helt och hållet handlar om hur bilder besätter oss. Bilder är kanske det mest påverkande vi har som manipulation, och som vi ser i våra fyra huvudkaraktärer blir besattheten oftast vår nedgång. Det är först när Scottie kommer över sin besatthet, som han kan komma över sin höjdskräck. När han inser att bilden han idealiserat av Madeleine inte är verklig så kan han återvända till sitt sanna jag. Jaget han var innan sin sjukdom, innan bilden, innan sin besatthet.