Marvels Änglar av Galaxen
Guardians of the Galaxy är en film som helt och hållet handlar om familj, eller rättare sagt om hur man hittar sin familj och accepterar dem. Peter Quill var en tillsynes vanlig pojk. Men på insidan var han, som sin mor utryckte det, en ängel. Precis som sin pappa. När Guardians of the Galaxy Vol 2 släpptes fick vi såklart veta precis vem hans far faktiskt är, och det blir snabbt väldigt tydligt att termen ängel inte är honom passande. Dock så är det såklart förståeligt hur Kurt Russels änglalika utseende skulle lura de flesta. Om vi, för textens syfte, går tillbaka till termen ”Ängel” som Peter blir tilldelad så ser man tydligt vad Guardians kärna består av.
Precis vad ordet ängel representerar för Peter, och för oss, hädanefter är filmens emotionella kärna. Så vad är då definitionen av Ängel? Vanligtvis brukar de ses som guds budbärare. Men de kan även ses som rådgivare, ibland krigare och även Väktare (Guardians) för mänskligheten. Änglar betyder mycket i Guardians of the Galaxy 1 och 2. Både för hur en familj agerar som änglar åt varandra, och hur Peters mammas ängel-definition av honom satte pappa Egos trollbundna klor i sin son.
Definitionen av änglar låter mycket som definitionen av vad en familj gör för varandra. En Familj råder varandra, de går till krig för varandra och de kanske viktigast av allt beskyddar (Guard) varandra. Ingen av medlemmarna i Guardians hade en familj vid första filmens start, men de kom att bli en tillsammans. The blev varandras änglar. Men Ego den levande planeten då, är han en Ängel? Med all säkerhet blir svaret nej, ett tydligt nej. Per sin egna perception är han en gud. En Celestial lika gammal som tiden, även en framväxt maktgalning. Han är totalt olik den välvillige åskguden Thor, han är en fåfäng, girig och elakartad gud. Faktumet att James Gunn valde att göra Peters pappa till en gud säger mycket, för vad är en Ängel om inte en väktare? En budbärare för gud. Det är precis detta Ego ville att sin son skulle bli, en budbärare att sprida sin fars onda plan. Något som tillsynes skulle bli en verklighet framtill verkligheten om Peters mamma kom ut.
Detta leder oss till Yondu Udanta. Peters kidnappare och den enda fadersfiguren han någonsin haft, fram tills Volym 2 i alla fall. Han må inte verka det, men Yondu är en av de allra viktigaste karaktärerna till filmernas handling. Det var han som startade allt. Han kidnappade Peter som barn. Han uppfostrade honom. Han skickade iväg Peter på sitt uppdrag att hitta en viss lila sten. Han efterlyste Quill när Peter satte en kniv i ryggen på honom i första filmen, efterlysningen som förde Galaxens Väktare tillsammans. Och kanske viktigast av allt är han den som älskar Quill.
Men Yondu satte inte bara igång handlingen, han avslutade även den tematiska cirkeln. I den första filmens klimax har Peter lärt sig att sträcka ut sin hand till sin nyfunna familj av änglar om hjälp, något som han inte lyckats göra när hans döende mamma bad om en liknande handsträckning. Han har nu omfamnat vad det innebär att vara en familj. När de besegrat Ronan kommer Yondu för att ta stenen ifrån Quill. Det är här Udanta säger (Och nu uppfylls värdet av Mammans döende ord om änglar) “I may be as pretty as an angel. But I sure as hell aint one”. Något som visar sig vara fundamentalt falskt i uppföljaren där han råder Quill, han krigar för honom och han kanske viktigast av allt beskyddar(Guards) honom. Yondu är med all rätt en ängel. He might not seem like he’s family, but he sure as hell is it.
Peter har aldrig behövt sin biologiska pappa, man behöver aldrig en gud i sitt liv som kontrollerar en. Det man behöver är en ängel som vaktar över en. Något han har i sin nya familj bestående av Groot, Rocket, Gamora, Drax och viktigast av alla Yondu. De är hans väktare, de är allt han någonsin kommer behöva.
De är helt enkelt hans galax änglar.